Ja vad kan jag mena med det?

Mitt senaste dygn har lär mig en hel del! Att titta på sig själv och inte våga lita på att man är älskad, jag misstänker att det finns många ute där i verkliga livet som känner igen sig.

Men har man då verkligen lyssnat till den som säger det? Hur känner man då, känns det helt rätt eller tvivlar man? Om det är så att svaret på frågan är att det känns helt rätt, då är det ju det underbaraste man kan uppleva i livet! Men om det är så att man får tankarna, att det kan inte vara så... Hur  värderar man då den person som sagt det, litar man inte på den personen, eller är det så att den personen inte är klok nog att avgöra det?

Det är ju inte min uppgift att värdera en annan människa tankar och känslor! Nej, njut och känn det härliga i att vara älskad!

Har i veckan sett exempel på hur det kan gå om man inte litar på den andra personens intelligens och skarpsinne.. Det var en jobbig upplevelse att se hur det kan gå.

Det har lärt mig mycket om mig själv och framför allt om andra och hur jag borde titta på min omgivning.

Tack!

//S