Det är nog nyttigt att då och då få känna saknad, den där känslan i kroppen att det känns tomt. Och längtan efter detta man saknar.

Det är nog för lite längtan i dag. Allt ska tillfredställas omedelbart, barn vet inte hur det är att få längta till Julafton, födelsedag eller andra tillfällen. Vi som föräldrar har i husfridens namn offrat längtan och saknad, bara för att ingen får i dag bli ledsen eller besviken.

Och jag tror att det är nog ingen som inte håller med mig, innerst inne. Vi curlar  våra barn och gör dom oftast en otjänst. De får inte känna av en konsekvens, utan där står vi föräldrar och betalar konsekvensens pris. Vad lär sig våra barn på det? Inget vill jag påstå.

Samma sak är det med längtan, men det är inget fenomen som bara gäller barn! Tv3:s serie Lyxfällan är väl ett lysande exempel på hur vi vuxna faller för dessa "quickfix". SMS-lån, SMS-guld och andra snabba lösningar som ger pengar. Till en hutlös ränta, dessutom.

Såg i kväll ett par som tjänade efter skatt 30 000:- och hade låne och ränteutgifter för 45 000:-!!!

Vart gick det fel där?

Nej gneta och längta...tänk vilken tillfredställelse det blir och hur mycket man kommer att vårda det som gentats ihop.

Inget slit och släng...

//S