Kommunikation!

Att försöka att kommunicera är nog det svåraste vi människor kan försöka oss på. Man har sina egna tankar och prioriteringar, det spelar ingen roll hur väl en planering och tankar är. Det går alltid att missförstå och anklaga en för att inte välja det rätta.

Då blir jag bara tyst och ledsen, klumpen i magen växer. Glöden äter, äter och äter på mitt självförtroende. Tills det inte finns något kvar. Tills bara maktlösheten finns kvar.

Allt det föder bara tankar, svarta tankar som inte är produktiva.

Men hur ska man då göra? Hur ska man undvika missförstånd och missriktad välvilja?

Vet inte!!!! Det enda jag vet är att klumpen fräter i min mage. Och att jag känner mig maktlös och korkad.

Kanske är det bästa att man håller tyst och inte säger något alls, då kan man ju inte göra fel!...Eller hur?

Tala är silver men tiga är guld.

//C

Att resa II

Återigen har jag varit ute på en resa, låtvara att det bara är inom Sverige. Jag har färdats med bil, vilket jag inte brukar göra, jag är ju en knutte i själen, men denna gång har jag njutit av att se regnet ösa ner utanför bilfönstret.

Jag skulle i och för sig stå ut med regnet men det är ju så när man blivit lite bekväm, då väljer man att ta det som väcker minst motstånd, dvs bilen. Men resan blir inte så intensiv som den skulle kunna vara när man sitter i bilens skyddande skal.

Är det ett utslag av att man börjar bl gammal, när man väljer bilen framför Tigern? Kanske, kanske inte!

Nu blev det bilen i alla fall, gammal eller inte! När sedan regnet stod som spön i backen kunde jag inte låta bli att känna en viss tillfredställelse.

Det jag dock slås av att det är så segt att köra bil till skillnad mot att köra mc. Luften, lukten och känslan av att vara ett med mc.

För att inte tala om det signalvärde det finns i att komma fram och ta av sig hjälm och handskar. Folk tittar på en och det är inte sällan de gör det med en viss beundran i blicken. Men jag är ju inte ”den där” tuffe rebellen. Bara en vanlig kille med en skön cykel och ett brinnande intresse för mc, inget annat.

Jag gillar inte den bilden av Harley- folk som tycks råda, att de är dessa rebeller. Nej sanning och säga är det väl så att de ”köpt” sin rebell och detta på grund av att barnen flyttat ut och huslånet sjunkit.

Flåsa gärna runt på en hur tuff HD som helst, men stå för det! Försök inte byta skepnad till denna outlaw som de inte är! De blir bara patetiska i rollen.

För mig är fråga, vad är det de vill åstadkomma? Är det mc-åkandet eller rollen som är det viktiga? För mig är det mc-åkandet, farten och känslan att trycka till i en kurva och känna kraften. Ljudet av motorn som spinner, likt en katt. Och hur cykeln är ett med ens kropp, varje rörelse är bara en tanke i huvudet och automatiskt har cykeln reagerat.

Ska jag spela en roll, då kan jag börja på dramaten och kanske få betalt för jobbet!

Torr och alldeles vanlig har jag kommit fram till mina resmål. Inte en enda beundrande blick…..mer än på min nya bil. Jag har också sluppit från att torka kläder och att byta om från mc-kläder till vanliga kläder. Dessutom kunde jag handla med mig en massa saker från en del av alla dessa köplador man passerar.

Men jag kommer inte ihåg vart jag köpte en del av sakerna, alla städer har ju samma uppsättninga av Biltema, Claes Olsson och HM. Vilket jag tycker är väldigt tråkigt. Sverige håller på att bli en enda stor köpmaknad, där ingen vet var man är!

Knutte eller inte! Jag är snart femtio (kris kanske) och det gör att jag kan ändra mig utan att ge en förklaring! Dvs  jag kan vara knutte och köra bil, när syftet gagnar MIG! Så det så!

//C